jaywalker

Hej.

Jag kom på en sak idag.
Det handlar om snällhet. Det är svårt att säga vad snäll egentligen är. Men om jag ska vara snäll mot mig själv och vara ärlig så tycker jag att jag är en snäll människa. Men det är klart att jag inte är en snäll människa rakt av.
Jag kan ofta vara för snäll mot människor. Det är när det gäller saker som att ställa upp på saker och ting fast det kanske inte passar sig. Ibland gör jag det för min egen skull, men desto oftare ställer jag upp för den andras skull. Men den personen kanske inte alls bryrs sig om jag ställer upp eller inte, utan jag bara blir en extra kille som behövs, men att det blev jag är bara en slump. Det är för att jag oftast ställer upp!
Så känner jag att jag hanterar sådana situationer allt för ofta, jag tänker inte på mig själv och mitt eget bästa. Medan jag har fall även där jag är helt tvärtom. Där jag aldrig ställer upp för att umgås utan har alltid anledningar.. Oftast för att jag är upptagen eller inte har lust. Men Pontus, någon gång får du faktiskt ställa upp, annars har du ingen vän kvar om 5 år!
Men det är så jag ser på saken om att vara snäll. Jag kan vara snäll och ställa upp på saker och ting. Men kan även vara lika dum och aldrig hänga med när det händer saker. Varför det är så vet jag inte. Jag har dåligt självförtroende antagligen som inte vill stå för vad jag vill, utan jag gör det som känns bäst för stunden, då det handlar om vad andra vill. Jag borde tänka efter innan jag bestämmer mig för saker. Jag svarar bara på första känslan jag får, utan att veta vad jag ger mig in på.. Det är inte alltid det bästa..

/Pontus

hm.. vet inte om jag ska ställa upp som fotboll i korpen ikväll. Isåfall, för min egen skull eller lagets skull som inte har någon målvakt just ikväll? Jag känner mig som en secondhand kille allt för ofta...