I believe in destiny <3
Hej
Jag vill dela med mig av en händelse jag aldrig vill glömma.
Det hände för två år sedan imorgon. Jag träffade för första gången i mitt liv en person som står mig väldigt nära.
Det var den 27 Juli 2007 och jag skulle till frimis med mina vänner. Jag visste att en tjej jag skrivit till genom datorn skulle vara där den kvällen. Visst var jag intresserad och nyfiken, men jag kunde inte tänka mig att det skulle bli som det blev.
När vi väl var inne på frimis så kollade jag efter denna person. Det tog inte lång tid innan jag såg henne, men hon fick mig inte att hälsa på henne. Vi tittade bort från varandra båda två. Men hon var där hela kvällen och vi gick om varandra flera gånger. Klockan och kvällen gick framåt. Vi närmade oss toppen av lycka då berusningen var hög, då tröttheten närmar sig och man förväntar sig ännu en kväll då man somnar ensam i sin säng. Som man gjort så många gånger förrut.
Efter ett ordenligt misslyckat raggningsförsök i slutet av kvällen så bestämmer jag mig för att byta plats på dansgolvet, till den delen där mina vänner stod och dansade. Min vän och jag såg hur den där personen stod en liten bit ifrån oss, den personen som jag inte alls kände för tidigare under kvällen. Men något i mig fick mig att ta stegen bort mot henne. Jag vet inte om det var jag, om det var hon eller om det var ödet som fick mig att göra det jag gjorde. Vi dansade. Vi log mot varandra. Vi kysste varandra för första gången.
Vi gick ut och tog luft efter en stunds dansande för att hälsa på varandra på riktigt. Jag lyckades med efter en ganska lång tid att få henne att inte åka till hennes vänner i vivalla för att sova. Kön ut från frimis missade hennes chanser att ta bussen till hennes hem.
Hon hade ett alternativ kvar, hon kunde promenera hem med mig, en okänd kille och även hans vän.
Hon tog den. Om det var ödet eller mitt tjat eller en blandning utav det vet jag inte.
Det var en spännande kväll. Det har hänt så mycket sedan dess. Tänk vad tiden går fort när man har roligt.
Tjejen jag träffade den kvällen var jag med på frimis för ett år sedan. Samma helg som jag träffade henne för första gången. Samma sak hände i fredags, då jag hade tur att vara hennes fästman på frimis, två år efter att jag träffat henne.
Jag ville bara säga hur mycket jag tycker om den tjejen jag träffade då och hon jag gick ut med i fredags.
Hon är underbar <3
/Pontus
Ps. Nu när jag avslutar inlägget har klockan passerat midnatt. Två år sedan idag!
Jag vill dela med mig av en händelse jag aldrig vill glömma.
Det hände för två år sedan imorgon. Jag träffade för första gången i mitt liv en person som står mig väldigt nära.
Det var den 27 Juli 2007 och jag skulle till frimis med mina vänner. Jag visste att en tjej jag skrivit till genom datorn skulle vara där den kvällen. Visst var jag intresserad och nyfiken, men jag kunde inte tänka mig att det skulle bli som det blev.
När vi väl var inne på frimis så kollade jag efter denna person. Det tog inte lång tid innan jag såg henne, men hon fick mig inte att hälsa på henne. Vi tittade bort från varandra båda två. Men hon var där hela kvällen och vi gick om varandra flera gånger. Klockan och kvällen gick framåt. Vi närmade oss toppen av lycka då berusningen var hög, då tröttheten närmar sig och man förväntar sig ännu en kväll då man somnar ensam i sin säng. Som man gjort så många gånger förrut.
Efter ett ordenligt misslyckat raggningsförsök i slutet av kvällen så bestämmer jag mig för att byta plats på dansgolvet, till den delen där mina vänner stod och dansade. Min vän och jag såg hur den där personen stod en liten bit ifrån oss, den personen som jag inte alls kände för tidigare under kvällen. Men något i mig fick mig att ta stegen bort mot henne. Jag vet inte om det var jag, om det var hon eller om det var ödet som fick mig att göra det jag gjorde. Vi dansade. Vi log mot varandra. Vi kysste varandra för första gången.
Vi gick ut och tog luft efter en stunds dansande för att hälsa på varandra på riktigt. Jag lyckades med efter en ganska lång tid att få henne att inte åka till hennes vänner i vivalla för att sova. Kön ut från frimis missade hennes chanser att ta bussen till hennes hem.
Hon hade ett alternativ kvar, hon kunde promenera hem med mig, en okänd kille och även hans vän.
Hon tog den. Om det var ödet eller mitt tjat eller en blandning utav det vet jag inte.
Det var en spännande kväll. Det har hänt så mycket sedan dess. Tänk vad tiden går fort när man har roligt.
Tjejen jag träffade den kvällen var jag med på frimis för ett år sedan. Samma helg som jag träffade henne för första gången. Samma sak hände i fredags, då jag hade tur att vara hennes fästman på frimis, två år efter att jag träffat henne.
Jag ville bara säga hur mycket jag tycker om den tjejen jag träffade då och hon jag gick ut med i fredags.
Hon är underbar <3
/Pontus
Ps. Nu när jag avslutar inlägget har klockan passerat midnatt. Två år sedan idag!
Kommentarer
Trackback
